Kronisk njursjukdom (CKD) är en av de vanligaste sjukdomarna hos åldrande katter och hundar. Upp till 30–40 % av katter över 10 år lider av någon grad av njursvikt. Njurarna förlorar sin funktion långsamt och oåterkalleligt, men med tidig diagnos och rätt behandling kan livslängd och livskvalitet förbättras avsevärt.
IRIS-klassificering — sjukdomens stadier
Njursjukdom klassificeras enligt det internationella IRIS-systemet i fyra stadier. Stadium 1: njurskada utan symtom, kreatinin normalt. Stadium 2: lindrig njursvikt, lindriga symtom (ökad törst). Stadium 3: måttlig njursvikt, tydliga symtom (aptitlöshet, kräkningar, viktnedgång). Stadium 4: svår njursvikt, uremiska symtom (illamående, munsår, kramper). I ett tidigt skede kan SDMA-blodprovet upptäcka njurskada redan månader innan kreatininet stiger.
Symtom
Tidiga symtom är ofta subtila: ökad törst och urinering, lätt viktnedgång och minskad aptit. När sjukdomen fortskrider förstärks symtomen: kräkningar, diarré, dålig päls, muskelsvaghet, anemi (bleka slemhinnor), munsår och ammoniaklukt i andedräkten. Eftersom symtomen utvecklas långsamt märker många ägare inte förändringarna i tid. Därför rekommenderar vi årligt blodprov för husdjur över 7 år.
Behandling och uppföljning
Njursjukdom kan inte botas, men sjukdomsförloppet kan bromsas avsevärt. Behandlingens hörnstenar är: njurkost (minskat protein och fosfor — bevisat förlänger livslängden), fosforbindarterapi, vätskebehandling (subkutan eller intravenös), blodtrycksmedicin och medel mot illamående. Anemi behandlas vid behov med erytropoetin. Regelbunden uppföljning (blodprover, blodtryck, urinprov) är nödvändig för att anpassa behandlingen. På vår klinik följer vi njurpatienter med individuellt anpassade scheman.